nostravita

      Förändringar. De sker överallt, små och nästan osynliga.
      Det är knappt så man märker det själv. Man vaknar en dag
      och det är något som inte stämmer, något är annorlunda.
      Man har förändrats, men man vet inte riktigt när eller varför.
      De man brytt sig om blir personer som man inte känner igen,
      som man inte längre kan skratta med, eller umgås med. Det
      tar emot eftersom vi minns de tider då man hade det kul ihop,
      och man delade sina djupaste tankar med varandra. Detta
      kommer man alltid att minnas, det är därför det gör så ont.
      Vi har ju inte ett minne som en guldfisk, som varar i 3 sekunder
      och sedan är allt glömt igen, borta.Tänk vad enkelt allt hade varit då?
      Man kommer inte ihåg vad som hänt, och allt kommer alltid vara
      detsamma. Visst hade det varit underbart? Inga förändringar.
      Fast hur bra är det egentligen? Att allt alltid kommer vara
      detsamma? Att inget kan förändras, inte ens av ödet?
      Ödet ja, hur mycket påverkar det? Avgör ödet vissa saker
      i våra liv, och gör förändringar? Finns ödet? Varför väljer vi
      att gå vissa vägar?

      Varför förändras vi omedvetet, när det sägs att den enda man kan ändra på är sig själv?